Skärpning!

Idag (deadline var ju igår, men vad gör det när man inte längre kan förfoga helt fritt över sin tid...) måste jag lämna in ett preliminärt avhandlingsprojekt inför ett seminarium. Av naturliga skäl har jag inte kunnat arbeta särskilt mycket med det, varken under våren eller de senaste dagarna. Jag är alltså knappast nöjd med vad jag kommer att lämna in, tvärtom får jag ångest, låser mig och lyckas inte riktigt komma någonvart då jag förstår själv att det jag skrivit är mest pinsamt. Men det kvittar. Det måste kvitta. För en gångs skull måste jag lära mig att sänka ribban något och nöja mig med att lämna in något, för att det är det enda jag kan göra i nuläget. Det behövs - det är akut. Låt det gå lagom ok bara...